Dystoni

Dystoni orsakas av en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktiviteten. Den förorsakar ökad spänning i musklerna, onormal kroppshållning och upprepade ofrivilliga rörelser. Darrning (tremor) kan också förekomma. Smärta är ett vanligt symtom. Även icke-motoriska symtom kan förekomma.

Dystoni kan drabba vilken viljestyrd muskel eller muskelgrupp som helst. Vanligtvis drabbas musklerna kring halsen och nacken, vilket orsakar sned huvudhållning, skakning av huvudet och kramper. Dystoni kan förorsaka symtom också på andra delar av kroppen och i ansiktets och svalgets muskulatur.

I värsta fall drabbar störningen merparten av musklerna eller till och med alla viljestyrda muskler (generell dystoni). Vanligast är dock att den onormala muskelaktiviteten drabbar en enskild muskel (fokal dystoni) eller grupper av muskler (segmentell dystoni). Den vanligaste formen av fokal dystoni är cervikal dystoni.

Styrkan av de dystoniska störningarna kan variera. Symtomen vid dystoni kan också uppvisa stora olikheter.

I Finland finns det sammmanlagt över 5000 människor som lider av olika typer av dystonier. En del dystonier är mycket sällsynta.

Prevalenstoppen för dystoni är vid 50–69 års åldern, men den kan bryta ut i vilken ålder som helst, också som barn. Dystoni är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Sjukdomen betraktas som kronisk.

Orsakerna bakom dystoni är okända. Diagnosen grundar sig vanligtvis på en neurologisk undersökning. Botemedel mot sjukdomen finns inte, men man kan lindra symtomen med hjälp av medicinering, botulintoxininjektioner i överaktiva muskler och – vid svåra sjukdomsformer – djup hjärnstimulering. Med rehabilitering kan symtomen lindras och funktionsförmågan förbättras.